Inom Open Source City använder vi Open Source Software, OSS, som ett samlande begrepp för öppen källkod och fri programvara.

Fri programvara är namnet på program där användare har vissa grundläggande friheter. Enligt Richard M. Stallman ska en användare ha dessa friheter för att programvaran ska vara fri:

• Frihet att använda programmet för valfritt ändamål (frihet 0).
• Frihet att undersöka hur programmet fungerar och ändra det för egna ändamål (frihet 1).
• Frihet att skicka kopior vidare av programmet (frihet 2).
• Frihet att förbättra programmet och sprida det vidare i förbättrad form (frihet 3).

Om upphovsrättsinnehavaren till programmet inte sagt någonting annat är användarens friheter väldigt begränsade av upphovsrättslagen. Därför är det nödvändigt att släppa fri programvara under en licens som ger användaren mer friheter. Det finns många licenser som är gjorda för fri programvara, den vanligaste är GNU-projektets GPL. En annan mycket vanlig licens är BSD-licensen (notera att original BSD-licensen inte är GPL-kompatibel till skillnad från de som baseras på den modifierade BSD-licensen). All fri programvara (i frihet 1 och 3) har öppen källkod(Open Source), men det omvända gäller inte alltid. Och fri programvara behöver inte vara gratis.

Anhängare av fri programvara brukar vara mer intresserade av att diskutera vilka rättigheter användarna av ett program ska ha än vilka rättigheter upphovsmännen ska ha, vilket en del finner kontroversiellt. Läs mer om fri programvara på Free Software Foundations hemsida www.gnu.org.

"Free as in freedom, not free beer"

Öppen källkod är ett annat namn på fri programvara. Namnet uppfanns av Eric Raymond och Bruce Perens som sedermera grundade Open Source Initiative. Orsaken var att begreppet fri programvara ansågs för laddat och för förknippat med FSF. Eric Raymond ändrade i sin berömda bok, The Cathedral and the Bazaar, och bytte ut orden "fri programvara" mot "öppen källkod" överallt där de förekom.

Öppen källkod betyder (precis som med fri programvara) att användaren får tillgång till källkoden för datorprogrammet, så att användaren själv kan rätta fel och göra förbättringar i programmet, eller anlita någon programmerare som kan göra det.

Många kommersiella programvaror har inte öppen källkod, och då måste användaren gå tillbaka till leverantören med önskemål om förbättringar. Detta är problematiskt om leverantören endera är ointresserad av att göra förbättringarna eller har gått i konkurs. Man kan jämföra öppen källkod med någon som bygger ett hus och får en kopia av ritningen, så att han själv kan ändra i huset. Alternativet är att arkitekten ensam behåller alla ritningar, så att alla ändringar måste utföras av samma byggföretag. Att jämföra med recept kan också vara en bra analogi.

Det är lätt hänt att koncentrera sig alltför mycket på licensfrågor när man skall förklara öppen källkod som begrepp. Därför kan det vara bra att tänka på det som ett direkt samband mellan att använda programmet och att kunna läsa och ändra det vid behov. Öppen källkod ökar därmed också radikalt möjligheterna att kvalitetsgranska koden, samtidigt som det på gott och ont tar bort sambandet ett program - en leverantör.

Läs mer om öppen källkod på Open Source Initiatives hemsida www.opensource.org.
Läs mer om fri programvara på Free Software Foundation/GNUs hemsida www.gnu.org.

Informationen på denna sida är framförallt hämtad från OSI, FSF och Susning.nu.